Nu har jag äntligen packat upp flyttkartongerna. Ja jag vet att det dröjt men datorn har legat längst ner och längst under i den högra kartongen på bilden. Någon som trodde på det? Inte? Nej, det har helt enkelt varit så mycket att göra. Men nu är dags att börja visa vad jag sytt, jag kommer att visa gamla alster från zoomins tid och sådant som jag sytt nyligen...
Livet består som bekant inte bara av sömnad (önska kan man ju alltid) och att kånka flyttkartonger. I helgen var familjen bjuden på dop och självklart måste det bli något hemgjort i doppresent, så den lilla killen fick detta täcke.
Regnet öser ner och maken förlorade just omröstningen i familjerådet. Han tar kvällsturen med hunden. Nu väntar tv-soffan på mig.
Så kul att du bloggar! Och det där barntäcket blev ju hur läckert som helst! Me like!! :-)
SvaraRadera